DyslexiJuristen
DyslexiJuristen
Jennie Kaisdotter

Konsumtion vs skuldsanering

I vårt samhälle har konsumtion blivit en stor del av vår vardag. Vi skuldsätter oss utan någon större eftertanke. Att köpa på kredit är inget vi höjer ögonbrynen åt. Många av oss vill alltid ha det senaste inom teknik, mode och designvaror av olika slag (å jag är många gånger likadan) Alltid strävan efter det senaste. Jakten på att vid varje tillfälle vara uppdaterad, gör att ekonomin sätts i skymundan och allt för många människor sätts i skuld.

Det är till kronofogden (nedan kallat KFM) man vänder sig när man vill ansöka om en skuldsanering. Den ursprungliga lagen om skuldsanering trädde ikraft den 1 juli 1994. Då ville man ge människor en andra chans, komma på grön kvist som vissa har döpt det till. Människor som fastnat i en ohållbar ekonomisk situation, skulle få chansen att börja om igen. Beviljas en skuldsanering innebär detta att man slipper betala sina skulder helt eller delvis. Från den 1 november 2016 ändrades lagen om skuldsanering till att bli lite mer flexibel. I korthet innebär den nya lagändringen att man lättare kan ansöka om skuldsanering, man behöver inte längre lämna detaljerade uppgifter om sina skulder. KFM förmedlar även betalningarna till de borgenärer som man är skyldig pengar. Har man goda skäl kan man även få betala under en kortare period än de fem år, som utgör huvudregel. Borgenärerna får även en utökad skyldighet att anmäla uppgifter om sina fordringar.

Statistik visar att många skuldsatta verkar förvänta sig stora underverk med den nya lagändringen. Viktigt att inte glömma är borgenärernas syn på en skuldsanering. Dels att borgenärerna har fått ett större ansvar när det gäller skulderna, men dels också den moraliska aspekten av denna. Om gemene man uppfattar lagändringen som att det är mycket lättare att beviljas skuldsanering kan eventuellt betalningsmoralen försämras i samhället, vilket skulle kunna leda till förödande konsekvenser både för vår kreditmarknad och vårt samhälle i stort.

I mitt arbete som jurist möter jag ofta människor som tagit ett kreditlån ihop med en vän eller familjemedlem, fast lånet i själva verket endast är avsett för en person, som ofta inte är kreditvärdig som ensam sökande. Medsökanden har ställt upp för sin vän som befann sig i ekonomiskt underläge. Inte allt för sällan finns det anledning till varför personen i fråga inte, ensam, kunde få en kredit och resultatet blir att medsökanden får stå hela återbetalningen av lånet, ofta utan relationen till vännen eller släktingen kvar.

Det finns all anledning till att tänka efter, före som det heter och verkligen se till att du själv är skyddad vid en sådan disposition. Där kan alltid en jurist hjälpa dig och den eventuella medsökanden med avtal och råd. I nästa inlägg ska jag beskriva ett ärende där jag bistår en klient som hamnat precis i en sådan situation jag beskrivit ovan.

Utan att gå in allt för mycket i detalj så har jag tidigare förra året lämnat in yttrande nummer två över en så kallad nollskuldsanering. En nollskuldsanering innebär att om gäldenären beviljas skuldsanering behöver personen inte betala tillbaka något till sina borgenärer under hela perioden av sin skuldsanering. Förevarande gäldenären har en skuldbörda på strax över en miljon, och hans före detta vän ställde upp som medsökande på ett lån om 130 000 kronor. Gäldenären upphörde med sina amorteringar och vi upprättade ett betalningsföreläggande mot gäldenären. KFM förpliktade gäldenären att genast betala det ansökta beloppet till min huvudman. För att dryga två månader senare få möjlighet att yttra sig över ett skuldsaneringsförslag. Gäldenären hade då ansökt om en skuldsanering och KFM har bedömt att gäldenären inte kommer att kunna betala tillbaka något till sina borgenärer. Detta förslag bestreds bestämt av min huvudman. Det ska även tilläggas att gäldenärens uppkomna skuldbörda bestod utav konsumtion, drivmedel och felparkeringsavgifter, så kallad lyxkonsumtion, vilket i rättspraxis är en mycket stark grund till att avslå en ansökan. Så har dock inte kronofogden tolkat praxis, utan upprättat ett förslag om att gäldenären inte behöver betala en endaste krona till sina borgenärer under en period om fem år. Det ska även tilläggas att gäldenären bor själv (gäldenären har ett av sina två barn boende hos sig varannan helg) i en lägenhet där hyran uppgår till över 11 000 kronor i månaden i en grannkommun till Göteborg. Detta känns inte förenligt med vare sig den allmänna betalningsmoralen som måste upprätthållas eller det krav på likabehandling av alla gäldenärer i samma situation som bör gälla, att man inleder skuldsanering avseende skulder som ådragits för att möjliggöra lyxkonsumtion.

Förslag nummer två som KFM presenterade innefattade ett litet betalningsutrymme, vilket i praktiken innebar att gäldenären skulle stå för 5 procent av sin totala skuldbörda. Min huvudman bestrid naturligtvis även detta.


Oaktat alla våra försök till att gäldenären inte skulle beviljas skuldsanering, fattades ett beslut om att inleda skuldsanering. Missuppfatta mig rätt här, jag är helt för att det ska finnas en andra chans för personer att komma på grön kvist igen, men när man har slarvat och struntat i att till exempel parkera sin bil på ett korrekt sätt och fått för många felparkeringsavgifter så anser jag att det inte ska drabba några borgenärer, vilket det då gör.

Frågan är om det var just detta den nya skuldsaneringslagen ville åstadkomma? Att man kan leva lyxliv utöver sina tillgångar för att sedan söka om skuldsanering och få denna beviljad? Jag anser för att inte betalningsmoralen ska skadas mer än vad den redan är i vårt samhälle måste lagen tillämpas med stor försiktighet, så att vi konsumenter tänker både en och två gånger innan vi måste köpa.


Gillar

Kommentarer

itismadeby
itismadeby,
Visst är det synd att det på detta sätt förstör ett system som ändå fungerat bra - man ville absolut inte sätta någon nära som ställt upp för en i en situation som blev att dom fick betala - man hade en stolthet , man hade lojalitet mot varandra.
Ja det går väl inte att låta bli att beröras när man som du i jobbet stöter på det inte bara en gång.
Förr var det här med borgenär en formsak, det skulle finnas någon där ifall att - idag är det en stor risk o jag förstår att ingen vill ta den risken. Kanske detta med att man måste ställa en säkerhet just vad som behövs för att värdet på pengar ska förstås -igen?
Det kortlösa samhället är bra på ett sätt, men det tillsammans med lättheten att handla o betala senare gör att många inte har en aning om pengars riktiga värde. Det ser man lite på Lyxfällan tycker jag, när dom pratar siffror så blir det långt ifrån samma reaktion som när som sätter upp pengar på tavlar o visar eller visar på något annat sätt där det inte går att undgå att se proportionerna på vad man har som inkomst o vad man kan göra sig av med...

Får jag länka till detta inlägg i min blogg - jag tycker att det är så bra o viktigt?
nouw.com/itismadeby
DyslexiJuristen
DyslexiJuristen,
Javisst var det så, precis som du skriver att man kände en stolthet. Nu verkar det vara att man byter nr och låter den andre stå notan:(

Absolut får du det, bara roligt🙏🏻
nouw.com/dyslexijuristen
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229